Jag har inget tålamod. Så är det. Jag vet knapp ens hur man stavar till det. Fick slå upp det i Svenska Akademiens Ordbok för att överhuvudtaget kunna skriva ner TÅLAMOD här.

För mig artar det sig ungefär så här. Om jag vill fixa till mitt hår hos mina gulliga frisörer Mia och Sussie så kan jag inte veta det om två-tre veckor. Utan i stunden - exakt den stunden. Nu vill jag bli fin, klippt, färgad, tjusig. Då ringer jag eller går förbi och undrar! Systrarna frisör har lärt sig det nu efter några år som mina hårfixare. Och de vet hur de ska handskas med henne den där Daisy som inte kan boka tid som alla andra. Möjligtvis kan jag sträcka mig till att vänta en till två timmar. Men det är MAX. Samma sak är det när jag ska till tandläkaren. Inte kan jag boka tid i flera månader i förväg inte. Nej jag ringer och kollar med dr Peter och syster Gunilla. Och finns det ingen tid i mycket närtid får det vara. Så är det!

 Det har hänt att jag önskat vara en sval, bedårande, timid och väntande kvinna. Men det var förr det. Numera trivs jag sanslöst gott med att vara den jag är, en smått galen, oblyg och oväntande dame. UTAN TÅLAMOD!