större familj.

Klockan är snart tjugo i tre, mitt i natten alltså. Det är fortfarande 15 grader utanför fönstret och det kommer ljumma vindar in i mitt lilla kök. Och jag är så uppfylld av en enorm lycka. Varför - jo om det ska jag berätta.

Som jag har skrivit så tycker jag precis som många andra att tiden rusar iväg. Åren då man startar familj och barnen växer upp är så hektiska, intensiva och händelserika att man inte riktigt hänger med. Nu när barnen står någorlunda på egna ben och klarar sig bra utan denna smått galna moder, så finns det tid till spekulering och eftertänksamhet.

För ett antal år sedan blev jag kontaktad av en kusin i Skåne. Honom hade jag träffat en gång och då var jag 15 år. Det telefonsamtalet i början av december 2000 förändrade mitt liv. Jag blev med kusin. Och med kusinhustru och kusinbarn. Helt fantastiskt. Mitt i allt så hade vår familj utökats. Vi fann varandra direkt och nu känns han så nära. Nästan som en storebror. Och han är lika tossig som jag.Han ringer och kollar att jag mår bra, säger - Är allt bra med dig, på redig skånska. Har du det bra tossiga kusin, säger han! Det är så gott!

Som om det inte skulle räcka, så har vidundret Facebook gjort att jag blev kontaktad av två av mina kusiner i Danmark. Dem har jag heller ej träffat på mwe 35 år sedan. Och det är så fantastiskt. Nu har vi blivit ännu flera känns det som. Och vi märker att vi har så mycket gemensamt med samma uppväxt och lika tossiga pappor. Vi chattar och chattar och berättar. Skrattar och gråter och nickar förstående. Det värmer så oerhört och jag känner att jag är så lyckligt lottad. Att ha fått stor familj! Det är lycka det!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0