I dagarna firar jag 10 månaders jubileum av denna blogg. Verkligen något att fira tycker jag, som tar alla tillfällen i akt att ha fest, hurra och kalasa. Men en sak till. Detta är det 100:e inlägget! Ett hundra inlägg. Inte illa, eller hur? Hipp Hipp HUUUUURRRRRAAAA för daisyspekulerar.blogg.se!

Nu blir det bok. Minsann. Det har jag lovat mig själv och flera andra. Inläggen ska publiceras i bokformat och jag vill sitta i morgonsoffor och berätta om min blogg, mitt intressanta liv och om mina förfäders fantastiska leverne. Allt medan jag slänger med mitt långa vackra hår och ler med hela mina läppar. Som givetvis är målade med massor med läppglans. Tänderna är alldeles nylaserblekta och jag sitter så vackert i soffan med det ena långa smala benet över det andra i högklackade Loubutinpumps.....eller vänta nu lite. Jag tar plats i soffan och pratra om min bok och den krokiga vägen dit. Håret sitter där det sitter och benen är lite halvfeta och på fötterna har jag lågklackade lackskor!

Men bok ska det bli!

jaghar sagt det förr  - jag gillar inte ordet "ensamstående"! Det har en negativ klang och ger helt fel signaler. För många av oss är det en självvald status och har absolut ingenting med ensamhet att göra. Kanske till och med tvärtom. I flera år har jag sagt "tvåbenstående", men häromdagen kom det som en blixt från himlen. SJÄLVSTÅENDE! Det är ju det jag är SJÄLVSTÅENDE. Smaka på det! Visst är det härligt, positivt,optimistiskt och ognälligt! Och passar så bra in på mig. Självstående och självgående och inte ensam.

Idag den 11 april 2010 är det 30 år sedan som jag kom in på Stockholms Central med två STORA koffertar! Lite villrådig samtidigt väldigt glad. Jag hade flyttat till Stockholm. Nu var det inte så att jag, bara för att jag kom från "landet" och den lilla staden Malmö, att jag kände mig bortkommen eller "liten" i den kungliga hufvudstaden. Nä se jag var minsann världsvan. Hade bott i både Köbenhavn och Paris. Och när jag sedan kom tillbaks till Malmö, då blev det liksom lite litet. Förstår ni?!?!

Men mot alla odds så flyttade jag norröver. Jag som "ALDRIG ALDRIG" skulle´sätta mina bopålar i Norrland. Alltså norr om gränsen mellan Skåne och Småland. ALDRIG. Men det blev så i alla fall. Hade fått arbete i huset där Berzelii Terassen huserade. Med fönster både mot Norrmalmstorg och Berzelii Park. Kunde en 23 -åring ha det bättre. På femte våningen. Jesses. Mitt i smeten. 

Skånska talade jag då och gör fortfarande. Inget eller ingen kan få mig att ändra på det. Jag säger paprika med uttal som om det vore två pp - alltså papprika. Och pärsilja, inte Perr-silja. Och MATSÄCK och inte maasäck. Men jag älskar Stockholm! Med sina gröna träd och vackra vatteninslag lite överallt. Mest älskar jag mitt lilla Hjorthagen och Djurgården. Och jag ångrar inte en dag, en minut eller ens en sekund att jag tog steget! Och att jag den 11 april blev stockholmska. Även om jag den gången trodde att det enbart skulle vara för några månader.

Nu när solen kommer in i mitt vardagsrum/salong/arbetsrum/bibliotek/TV-rum så kommer jag att tänka på en incident i mitt förra liv!

Det var på den tiden jag var stadgad? och vi tillsammans med ett annat par var på semester i Italien. Vi hade alla fyra, intagit strandstolar nere vid vattenbrynet. Solen stod på topp så också vårt humör och solkrämen  var insmord över hele kroppen. Jag och min väninna pratade och pratade, om allt mellan himmel och jord. Ja ni vet, sådant som vi kvinnor pratar om. I flera timmar låg vi där och babblade, allt medan solen förflyttade sig. Det var ljuvligt gott!

Senare på kvällen när vi var omklädda och stassade för middag så undrade jag varför i all världen våra respektive män var så solbrända och vi två kvinnor bara blivit lite lätt röda. Svaret blev: - Men käraste du, det är väl inte så konstigt. Ni snackar ju så infernaliskt mycket och länge, att solen går in i munnen på er istället!

Den gången blev jag svarslös, vilket inte händer så ofta liv jag lova! Numera läser jag gärna när jag sitter i solen och pratar mindre, men inte sjutton blir jag mer solbränd för det!