Jag kan komma ihåg när vi hade städerska i  mitt föräldrarhem. Min mamma var egenföretagare och arbetade mycket, avlastning behövde hon verkligen. Då var jag inte många år, men jag kan fortfarande se min mamma framför mig. Dagen före städhjälpen skulle så städade mamma. Jag tyckte det var jättekonstigt. Och undrade om det stod rätt till med min mamma. Fast det sa jag ju inte förståss....

Mamma plockade och fixade och sa till oss flickor att vi var tvungna att plocka i våra rum. Och jag förstod ingenting. Men alltså, varför i all sin dar hade vi städerska för, tänkte jag. Men jag sa ingenting.

Istället så skrattade och ironiserade jag om detta i många år efteråt. Hur min mamma städade före städerskan kom. Men så för några år sedan gick faktiskt hissen ända upp en dag och jag FÖRSTOD. Mamma städade ju inte, hon plockade så att det skulle bli enklare för städerskan att fixa och städa. Så var det ju!

Och förstod gjorde jag den dagen jag själv skulle ha städhjälp. Eller dagen före, för då plockade jag och fixade och skrek på mina barn. Och det är väl inte konstigt alls!