För många år sedan, på den tiden jag var anställd, hade jag en chef som kallade in mig på sitt rum en dag. Chefen ville upplysa mig om att det var för mycket skratt och flams i mitt rum!!!!!!! Jo, ni läser rätt. Och det tyckte chefen var oseriöst. - Daisy, du förstår det sänder dåliga signaler. Du måste ta ditt jobb mer seriöst.

Vad svarar man på en sådan uppmaning. Jag kan faktiskt inte komma ihåg vad jag svarade. Men svarade gjorde jag, för mållös blir jag sällan! Och slutade skratta gjorde jag inte heller! Kreativiteten sprudlade och det var inget fel på mitt arbete. Den blev ju än bättre av härliga skratt och trams!

Nuförtiden, när jag är min egen, skrattar jag allt som oftast. Numera kan jag också välja. Arbeta med människor som inte har humor och som tar sig själv på väldigt stort allvar, kan jag inte. 

Nä se, det där med oseriöst och seriöst är en tolkningsfråga. Länge leve skrattet och flamset. Ur det skapas det STORA och BRA TING!