Totalförsvarets återuppståndet eller?
För ett antal år sedan stängde man ner allt vad totalförsvar hette. Alltså missförstå mig rätt - men det var då alla politiker och några till trodde att det aldrig mera skulle bli krig. Aldrig mer. Kanske någon brand eller så. Eller ett litet krig i östra Europa. Men se det skulle aldrig drabba oss här i fredliga Sverige.
Så kom Rysslands krig mot Georgien 2008 och ALLA blev tagna på sängen. Ja ja inte alla - men en del. Och 2015 slog ryssarna till igen genom att inta Krimhalvön. Och så började politikerna ana oråd och tänkte att det kanske är bäst att vi rustar upp här hemma.
Nu tänkte jag inte gå in på det, men däremot skriva en del om Totalförsvaret, som mer eller mindre lades ner som begrepp. Men nu är det dags igen. Regeringen har gett i uppdrag åt Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) att utveckla en planering för totalförsvaret. I en skrivelse på 6 sidor räknar man upp vad de två "myndigheterna" ska göra det knappa 1,5 året de får på sig att sammanställa rapporten. Det gäller vad som ska göras om vi utsätts för någon form av kris. Exempelvis ska man titta över krigsplaceringar. Jag kommer ihåg när jag arbetade på Sveriges Lottakårers Riksförbund i slutet av 1980-talet. Då var jag krigsplacerad. Inget konstigt i det.
Inte en enda gång nämns de frivilliga försvarsorganisationerna (24 stycken) på de 6 sidorna. Kanske menar försvarsministern och regeringen att Försvarsmakten och MSB själva ska ta kontakt med dessa. Kanske räknar man helt enkelt med att det är så naturligt för Försvarsmakten och MSB att de 24 organisationerna självklart kontaktas.
Jag är då inte så säker på det. Som försvarsjournalist som följt dessa myndigheter under så många år, är är jag faktiskt till och med tveksam! Självklart hoppas jag att det blir så. För de frivilliga försvarsorganisationerna om några vet vad som ska göras om krisen inträffar. Det är cirka 200000 personer som är medlemmar i dessa organisationer. Alla är inte aktiva medlemmar men väldigt många. Så om inte de får vara med på ETT STORT HÖRN HÄR, ter det sig mycket märkligt, för att inte säga upprörande.
Nu tänker jag inte gnälla mer om det, utan hoppas på ett gott lukrativt och bra arbete och att de frivilliga försvarsorganisationerna självklart kontaktas.
Så kom Rysslands krig mot Georgien 2008 och ALLA blev tagna på sängen. Ja ja inte alla - men en del. Och 2015 slog ryssarna till igen genom att inta Krimhalvön. Och så började politikerna ana oråd och tänkte att det kanske är bäst att vi rustar upp här hemma.
Nu tänkte jag inte gå in på det, men däremot skriva en del om Totalförsvaret, som mer eller mindre lades ner som begrepp. Men nu är det dags igen. Regeringen har gett i uppdrag åt Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) att utveckla en planering för totalförsvaret. I en skrivelse på 6 sidor räknar man upp vad de två "myndigheterna" ska göra det knappa 1,5 året de får på sig att sammanställa rapporten. Det gäller vad som ska göras om vi utsätts för någon form av kris. Exempelvis ska man titta över krigsplaceringar. Jag kommer ihåg när jag arbetade på Sveriges Lottakårers Riksförbund i slutet av 1980-talet. Då var jag krigsplacerad. Inget konstigt i det.
Inte en enda gång nämns de frivilliga försvarsorganisationerna (24 stycken) på de 6 sidorna. Kanske menar försvarsministern och regeringen att Försvarsmakten och MSB själva ska ta kontakt med dessa. Kanske räknar man helt enkelt med att det är så naturligt för Försvarsmakten och MSB att de 24 organisationerna självklart kontaktas.
Jag är då inte så säker på det. Som försvarsjournalist som följt dessa myndigheter under så många år, är är jag faktiskt till och med tveksam! Självklart hoppas jag att det blir så. För de frivilliga försvarsorganisationerna om några vet vad som ska göras om krisen inträffar. Det är cirka 200000 personer som är medlemmar i dessa organisationer. Alla är inte aktiva medlemmar men väldigt många. Så om inte de får vara med på ETT STORT HÖRN HÄR, ter det sig mycket märkligt, för att inte säga upprörande.
Nu tänker jag inte gnälla mer om det, utan hoppas på ett gott lukrativt och bra arbete och att de frivilliga försvarsorganisationerna självklart kontaktas.
Ett "försvar" av annan typ
Nä det här inlägget handlar inte ALLS om försvarspolitik. Åtminstone inte den sortens som jag "jobbar" med. Istället ska jag skriva om något som jag rätt ofta möter - som man kanske också kan kalla försvar - fast av annan karaktär.
Ni som följt mig genom åren vet att jag ÄLSKAR att strö komplimanger runt mig. Det finns säkert de som tycker att jag ödslar - men se det bryr jag mig inte det minsta om. Tycker jag någon är snyggt klädd, söt, vacker, doftar gott, är snäll - så säger jag det. Basta.
Nåväl, jag märker ofta att när jag komplimerar en svensk kvinna för hur hon är klädd, så får jag svaret: - Men detta är bara från H&M!
Ja, men det är ju lika snyggt för det. Tycker jag. En fransyska eller italienska skulle aldrig svara på det viset. Jag tror faktiskt att svaret - det är bara från H&M har ersatt: - Den här gamla trasan!!! som många svarade förr i tiden. Och ni som är födda i nutid, förstår nog inte alls det där med gammal trasa. Men det gör vi andra!
Vi svenskar måste lära oss att ta emot komplimanger och även ge sådana. Det är inte farligt alls. Pröva själv!
Ni som följt mig genom åren vet att jag ÄLSKAR att strö komplimanger runt mig. Det finns säkert de som tycker att jag ödslar - men se det bryr jag mig inte det minsta om. Tycker jag någon är snyggt klädd, söt, vacker, doftar gott, är snäll - så säger jag det. Basta.
Nåväl, jag märker ofta att när jag komplimerar en svensk kvinna för hur hon är klädd, så får jag svaret: - Men detta är bara från H&M!
Ja, men det är ju lika snyggt för det. Tycker jag. En fransyska eller italienska skulle aldrig svara på det viset. Jag tror faktiskt att svaret - det är bara från H&M har ersatt: - Den här gamla trasan!!! som många svarade förr i tiden. Och ni som är födda i nutid, förstår nog inte alls det där med gammal trasa. Men det gör vi andra!
Vi svenskar måste lära oss att ta emot komplimanger och även ge sådana. Det är inte farligt alls. Pröva själv!
Nationell säkerhetsstrategi - torrt javisst men nödvändigt
Jo ni som följt min blogg vet att något av det sexigaste jag vet är försvar- och säkerhetspolitik. Ni som känner mig vet också att jag har en speciell sorts humor och ett väldigt speciellt vis att skriva på. Mina artiklar, reportage och bloggar ska alla som läser förstå och inte enbart en liten försvarsinitierad klick. Så nu har jag sagt det.
Idag var jag på ett seminarium som handlade om Sveriges Nationella säkerhetsstrategi. Det många länder haft förr har nu Sverige äntligen satt på pränt. Med det sagt vill jag inte på något sätt politisera eller argumentera för eller mot. Det är för viktigt för det. Däremot måste jag berätta att i slutpanelen satt en miljöpartist som inte nog med att hon sa fel om försvarsfrågor och om försvarsberedningen, hade mage att poängtera Miljöpartiets engagemang för fredsfrågor och att Sverige nu tagit stor roll i världens om detta så viktiga ämne. Oh herregud - tänker jag - vilken fred har Miljöpartiet skapat? Freden vid Brömsebo eller?
När jag nu varit lite kaxig vill jag återgå till den nationella säkerheten. Terrorforskaren Magnus Ranstorp på Försvarshögskolan har många många gånger efterlyst ett kraftigare tag mot våldsbejakande extremism. Den som frodas lokalt i förorterna. Att ta den på allvar. Ranstorp ser vi ofta i media, allmänheten lyssnar och tar in. Men lyssnar regeringen på denne kloka expert? Magnus Ranstorp hävdar å det starkaste att tar man inte dessa problem på allvar och jobbar strategiskt mot extremism kommer vi få det emot oss istället. Nu är det HÖG tid att lyssna på de som kan detta. Att tillsätta en Nationell samordnare mot våldsbejakande extremism som vet mindre om detta än min vänstra lilltå, är så infernaliskt korkat. Gör om och gör rätt!
Idag var jag på ett seminarium som handlade om Sveriges Nationella säkerhetsstrategi. Det många länder haft förr har nu Sverige äntligen satt på pränt. Med det sagt vill jag inte på något sätt politisera eller argumentera för eller mot. Det är för viktigt för det. Däremot måste jag berätta att i slutpanelen satt en miljöpartist som inte nog med att hon sa fel om försvarsfrågor och om försvarsberedningen, hade mage att poängtera Miljöpartiets engagemang för fredsfrågor och att Sverige nu tagit stor roll i världens om detta så viktiga ämne. Oh herregud - tänker jag - vilken fred har Miljöpartiet skapat? Freden vid Brömsebo eller?
När jag nu varit lite kaxig vill jag återgå till den nationella säkerheten. Terrorforskaren Magnus Ranstorp på Försvarshögskolan har många många gånger efterlyst ett kraftigare tag mot våldsbejakande extremism. Den som frodas lokalt i förorterna. Att ta den på allvar. Ranstorp ser vi ofta i media, allmänheten lyssnar och tar in. Men lyssnar regeringen på denne kloka expert? Magnus Ranstorp hävdar å det starkaste att tar man inte dessa problem på allvar och jobbar strategiskt mot extremism kommer vi få det emot oss istället. Nu är det HÖG tid att lyssna på de som kan detta. Att tillsätta en Nationell samordnare mot våldsbejakande extremism som vet mindre om detta än min vänstra lilltå, är så infernaliskt korkat. Gör om och gör rätt!
Glädjande var att lyssna på flottiljamiral och vicerektor på Försvarshögskolan Eva Skoog Haslum. Wow, här har vi en hög företrädare från Försvarsmakten som kan uttrycka sig så man förstår. Och som dessutom flera gånger säger vikten av att hela försvaret - alltså totalförsvaret - agerar. Sådant gillar jag.
