Just det ni läser rätt - det står sanering. Och jag ska nu försöka förklara var jag menar med det. Det är nämligen så att jag HATAR att städa. Eller rättare sagt jag tycker väldigt illa om att städa, tvätta, diska och stryka. Och det är säkerligen något jag inte är ensam om. Men hos mig tar det sig uttryck i att jag ständigt skolkar från dessa göromål. JAG VILL INTE! Ibland tror jag att jag kommit i puberteten i 52 års ålder!!

Jag är övertygad om att de som känner samma sak som jag, i alla fall tar sitt förnuft till fånga någon gång i veckan och städar lite fint, dammsugar och känner sig enormt tillfreds med detta. Diskar varje dag och tvättar pliktskyldigast varje måndag mellan 19- 22. Duktigt tycker jag - och blir imponerad.

Men denna dame, som skriver denna blogg, är inte sådan. Hon är sanslöst lat och en oppurtunist - även i dessa situationer - och trotsar mer än gärna både sig själv och sig själv! Så hon struntar i dessa ostimulerande ting och hittar på allt annat istället. Som att till exempel sitta i trädgården och läsa. Skriva korkade facebookkommentarer eller ringa väninnorna och skvallra.
Vilket medför att någongång måste den lilla våningen SANERAS! Och då finns det ingen pardon! Det görs inte med glädje - det vill jag lova. Men det blir så enormt fint när det är klart att damen ifråga lovar sig själv att aldrig mer låta det bli ett sådant kaos värre än den värstaste krigshärd (ursäkta jämförandet).

Till nästa gång det är dags att ta fram gummihandskar, gummistövlar och huckle på huvudet.