Det är precis vad detta är. Min vistelse härnere i Grå läge - livskvalitet! Av högsta rang. Att sitta med fötterna på bordet - förlåt mamma där du sitter i himlen men jag är 52 år nu och bestämmer själv =) - och inte göra någonting. Titta utöver heden och lite slöt konstatera att mina tånaglar behöver bättras på! DET ÄR LIVSKVALITET!

Fast i ärlighetens namn måste jag erkänna att jag är rätt duktig på att livskvaliteta mig. Att njuta av det lilla som det stora. Att unna mig en kopp kaffe eller två på favoritcaféet hemma i Stockholm, att avbryta mitt skrivande och sätta mig i en stol och inte göra någonting. Någon Jantelagsmänniska är jag inte - inte ens någon lagom sådan. Och jag skäms inte för att jag är LAT! Tvärtom. Många är de som runt omkring mig springer benen och hjärtat av sig, stressar för än det ena än det andra. Inte jag inte! Kanske är det den skånska ådran i mig. Att ta det lugnt! Eller varför inte klokskap. Jo det låter det. Klokskap! Eller mognad. Äh  - skitsamma - vad det är. Men skönt är det!