På denna min blogg brukar jag inte prata och spekulera i politik. Det gör jag dagligen i mitt arbete.... samt att det är så många andra som har synpunkter i detta ämne...

Men nu kan jag inte låta bli. Hur kan en väletablerad kommunpolitiker i sin bästa ålder vara så fruktansvärt omåttligt oempatisk år 2009? Har han inte varit med förr? Har han inte som många av oss andra lärt av historien? Kan han inte ens försöka sätta sig in i en annan människas situation?

Jag undrar - har karln inte själv barn? Tänk om det nu varit så att av en eller annan anledning så måste denna mans barn fly Sverige - ensamna. De kommer till ett helt annat land, en annan kultur, långt bort från det Svealand de är födda och uppväxta i. Utan föräldrar, utan släktingar, utan kärlek, utan hopp. Var ska de ta vägen? Dessa ensamkommande barn? Var skulle Lars-Ingvar Ljungman och hans gelikar vilja att deras barn hamnade?

Jag får rysningar i hela kroppen och skäms å alla Vellingbors vägnar. Vad är det som händer i mitt Skåne? Det Skåne som tog emot min pappa 1943 när han flydde nazisterna när de intog Danmark. Det Skåne som kunde se över sundet och höra och känna det onda!  Det Skåne som gjorde det möjligt för min morfars far att invandra till Lund 1850 från förtryckets och progromernas Polen!

Nästa söndag har Sverigedemokraterna ansökt om att demonstrera och visa sin fula byk på Vellinge torg. I det tåget kommer säkerligen en hel del moderater att tåga. Jag skäms å Alliansens vägnar. Nu vill jag höra Partiledningarna i Alliansen och framförallt Reinfeldt öppet fördöma Ljungman och hans partners. Sådant hör inte hemma i Sverige 2009!