Jag lovade att komma tillbaka om det där med nattamackens betydelse. Alla dietister och professorer som sitter i tv-sofforna och kommenterar allt vi stoppar i oss, får nog hjärtsnörp när jag skriver att det finns bra ting med nattamackan.

Redan som ung?!?! var jag en nattmänniska. Det har gått i arv från min mamma som också gärna var uppe och lurade efter klockan 24.00. Det hände att vi sågs i köket. Ibland var jag på väg in när jag såg ett par likbleka ben bakom kylskåpsdörren som var halv. Då visste jag. Nu vankas det nattemad. Mamma log med sitt härliga leende, nu var hon i sitt esse. Hade tiden och orken och plockade fram kall kyckling eller höna, inlagd gurka eller några andra delikatesser som fanns i kylen. Så lagade vi en macka var och satte oss vid köksbordet. Det var VÅR TID. Ingen annan var uppe. Då kunde vi prata och skratta, om än lite tystare! Det hände att vi blev lite högljudda och då skrattade vi ännu högre. På något sätt var det tjusningen med det hela.

När  min ena arvinge fortfarande bodde hemma hade vi som kvällsrutin att dricka en kopp koffeinfritt kaffe. Vid köksbordet. Det gjorde vi när lillasyster somnat och det var tyst i våningen. Det blev VÅR TID tillsammans.

Nuförtiden när enbart den yngre arvtagerskan är hemmaboende så händer det att vi ses i köket. Inte så ofta, men ibland. Då ser hon mina likbleka celluitben och skrattar hjärtligt. Vi lagar en macka och sätter oss vid köksbordet, pratar, skrattar och bara är tillsammans. Och njuter av nattemaden.

Förstår ni nu varför jag tycker det är nyttigt med en nattmacka? Livet går igen och det ÄR VÅR TID TILLSAMMANS!