Det hände en sommarmorgon i slutet av juli 2008. Då möttes vi i Malmö. Och det blev kärlek vid första ögonkastet. Det är inte ofta sådant händer i min ålder?!?!?!?! men passionen slog till ordentligt. Och har suttit i sedan dess. Då hade vi ett mycket intensivt förhållande i nästan fyra veckor, varm, ljuvlig, glad och oändligt berikande. Den sommaren gjorde mig så gott. Fyra veckor senare skiljdes våra vägar åt. Avståndet blev för stort. Och i den situation jag befann mig i varken kunde eller ville jag flytta. Kärleken har bestått och idag återsåg vi varandra. Det var som om vi aldrig varit skilda åt.

Isbrytaren Ymer och jag. Det är vi två. Så är det. 

Tillsammans med underbara människor hade jag förmånen att vara med på Sjöfartskaravanen sommaren 2008. Jag som skeppsredaktör, utsedd av Redareföreningen som tillsammans med bland annat dåvarande Sjöfartsverket arrangerade karavanen. För att marknadsföra sjömansyrket och få ungdomar att söka sig till sjönäringen. Min uppgift var att varje dag elelr natt skriva/blogga om det som hände på vår resa runt Sveriges vackra kust. Ymers personal var helt underbar, vi fann varandra direkt. Och alla de andra som var med på resan. Den sommaren glömmer jag aldrig.

Och min förälskelse består!