Nu när jag sitter på X2000 på väg ner till Malmö så lyssnar jag med STORA ÖRON på damerna som sitter bredvid mig. Och det gör jag med glädje. De fann varandra från första sekund när de hade intagit sina platser. Och det visar sig att de har samma intressen, ungefär i samma ålder och de pratar oavbrutet. Men det de pratar om är intressant och glädjefullt.

Jag blir så glad i min vänskapssjäl och tänker på min pappa som ofta sa att om man hade hund, vilket vi inte hade, så får man många "hundeveninder"! Och vad är det då, undrade jag. - Daisy det är vänner som man träffar på sin dagliga hundpromenad. Då tänkte jag väl inte så mycket på det. Men numera så ler jag stort när jag tänker på vad han sa. Han har ju så rätt. Och en hundeveninde kan ju faktiskt också vara en bussväninna eller kanske en tågväninna.