middagsbestyr.

Det är inte så ofta jag blir bjuden på STORA middagar. Men nu hände det och jag var jättestolt och glad. Det var middag på båt med trevliga människor och vi skulle gå ombord klockan 18.30. Till saken hör att jag samma eftermiddag hade ett möte på stan. Inga problem, klädde mig ganska casual i jeans och snygg cardigan, pärlor runt hals och i öron. Curlingskängorna på och vips ner till mötet. Jag skulle träffa en viktig presumtiv uppdragsgivare. Vi hade så trevligt att vi glömde tid och rum, drack kaffe, pratade i mun på varandra och hann till och med prata om eventuella framtida samarbeten. När jag tittar på klockan har den hunnit bli nästan halvsex och jag inser då att jag inte kommer hinna hem för att byta om till middagen. Och blir närmast stel i kroppen. Herrejesses, hur kunde det blir såhär, tänkte jag högt och beklagade mig för caféägaren som känner mig ganska väl vid det här laget och vet att jag är smått galen.

Här gällde det att snabbt ta fram plan A. En sak var säker, jag kunde inte komma till middagen i jeans, kofta och curlingkängor. Att inhandla saker impulsivt är väl ok, men inte om man har storlek stor som samtidigt ska sitta snyggt och tjusigt.

Jag sprang?!?!? ut på Birger Jarlsgatan och upp på Nybrogatan. Till saken hör att det var fredagskväll och massor med folk trändes på gatorna. Skit samma tänkte jag, nöden har ingen lag. Jag har bråttom och att knuffa till några på vägen är väl inte så farligt. In på en liten skoboutique som sålde ut ett fåtal skor i små storlekar. - Har ni något i storlek 38 som passar till svart och till en middag. Men det ska gå snabbt, skrek jag.

Snabbt plockas det fram ett par knallröda röda paljettskor i 37, som absolut inte var sköna men snygga. Jag tar dem, sa jag och tyckte att de kunde ju göra sig bland alla de andra 80 paren jag har?!?!?!

Iväg med skorna och upp till Åhléns på Östermalmstorg. Där plockade jag  på mig en svart klänning som säkerligen skulle sitta urfint på min läckra smala väninna, en svart stor spetsrosett att ha i håret och ett par svarta stumpbyxor och in i provrummet. Där rumsterade jag och tog av mig och tog på mig och skrek och svettades omvartannat. Klänningen satt allt annat än vackert på mig, men ut med nyförvärven på för att hitta en svart scarf att knyta om magen, så att inte magen skulle synas så mycket. Förstår ni vad jag menar? Inte - nä inte jag heller.

Nåväl, rosetten på huvudet och så var jag klar. Ut i kassan för att be den förvånade expediten att ta bort alla prislappar och tjutande mekanismer. Genomsvettig var jag, men nu var goda råd dyra för jag hade inget smink med mig. Det blev en rätt dyr historia det där, men vad är inte en middag värd?!!

Förbi sminkavdelningen och lite lånekosmetika lades snabbt på ögon och kinder! Tre urhärliga expediter var nu involverade i min middag och i mitt prekära läge. - Lite parfym bakom öronen måste du, sa en av räddarna i nöden. Och så vips var jag fit for fight. Och så ner för Nybrogatan med röda paljettskor ett nummer för små på snötäckta stenar. Men klockan 18.30 bordade jag båten och alla tyckte att jag var så fin och tjusig. Skorna gjorde mest succé. Av denna historia lärde jag mig att när jag är bjuden på STOR middag, ska jag alltid ha ett litet kit med mig i min väska. Åtminstone med ett par skor i MIN storlek.

Kommentarer
Postat av: markvärdinnan

Hilarious! Bara du kan göra något sådant!! Varöfr ringde du inte din gamla markvärdinna? Jag hade velat vara med på vägen ut ur provrummet - fram till sminkdisken - på väg ut ut varuhuset. En reklamfilm hade ine kunna göra det bättre.... Hur gick middagen?

2010-03-23 @ 15:14:16

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0