Imorse sov jag till klokan 10.30. Utsövd och glad. Fast glad är jag ju nästan alltid, men inte utsövd. Visserligen så vaknade jag vid fyra snåret av att mina altankompisar höll ett väldans liv. Stängde dörren så de fick fortsätta sin fest. Måsarna alltså! Och jag sov vidare. 

Undrar om det är Göteborgsluften som gör mig väl. Jag sitter på altanen med Älvutsikt med min dator, kaffe, mobil, almanacka, block och jag författar. När jag vill se "folk" så tar jag hissen ner till kajen och promenerar och tar en kaffe på piren. Kan man ha det bättre undrar jag?