Jag har ju lovat att berätta historien om en av min mammas krokodilväskor. Här kommer den: Precis som sin dotter och dotterdotter var hon mycket alltså MYCKET intresserad av handväskor. De skulle vara stora och gärna i krokodil Hon hade inte så många som sina ättelägg, men å andra sidan var de ganska dyrbara de hon ägde. En gång i början av 60-talet var hon och min pappa på besök här i Stockholm. På söndagen gick de en promenad genom staden och förbi NK. På den tiden - stenåldern!!! - var alla boutiquer stängda på vilodagen. I NK:s skyltfönster ser mamma DEN VÄSKAN MED STORT D! En brun krokodilväska i modell STOR - och hon blir förälskad. Jag vet känslan - och ni läsare som också har fäbless för handväskor vet exakt hur hon drabbades av den stora kärleken.

Men det var som sagt söndag och NK var STÄNGT. Inget att göra. Men hon sa till pappa att om det varit öppet hade hon rusat in och slagit till. Så flög de hem till Malmö och mamma hade väskan på näthinnan.

Några dagar senare på sitt och pappas kontor kommer det ett stort paket till mamma. Hon undrar givetvis vad det är och öppnar det snabbt. Däri ligger krokodilväskan från NK. Pappa hade ringt dit dagen efter och beställt den till mamma. Hon blev helt stum, vet jag att hon berättade, och från den dagen var det hennes absoluta favorit. Jag förstår henne, för den är sagolikt vacker. Mamma vårdade den som en babies och idag finns den i min garderob. Det händer att jag går med den och det är en väldigt speciell känsla. 50 år gammal och den ser nästan ut som ny.

Sådan mor sådan dotter!