Jo noll blev resultatet. Det är ju inte riktigt klokt. Han sa det i alla fall. Och jag litar på honom. Jag hittar ingenting här sa han! Och jag tänkte, men men jesses anamma. 

Så tittade jag honom djupt i ögonen och frågade om det verkligen kan stämma. Och han tittade tillbaka på mig med sina stora fina blåa ögon: - Jo Daisy. Så är det. Du har inga hål idag!

Och nu är jag själaglad och går omkring och ler hela tiden. Man kan bli glad av att vara en "nolla"!