I flera dagar har jag varit uppe med tuppen. Det tillhör verkligen inte vanligheten - då jag har svårt att somna. Om det har jag bloggat så många gånger. Jag ska förskona er. Däremot är det helt otroligt att vara uppe när andra människor vaknar. Jag som är ovan, noterar saker som jag aldrig sett tidigare. Bara det är ju kul. Och när jag då jobbat med möten med mera i flera timmar och tittar på klockan i tron om att den är typ 16 - 17, ser jag till min förskräckelse att uret endast är 13. Å andra sidan har jag fått mig tilldelat massor med timmar, bara sådär.

Visst är det förunderligt hur olika vi människor är på jorden. Kanske tur det, annars hade det väl varit sanslöst trist med en befolkning som alla är stöpta i samma form. Men de där som gnäller och inte kan glädjas åt andras framgångar eller tillgodokommanden, det är dem jag förundras över. Ni vet säkert själva vad jag menar. Nu när jag försöker ändra min livsstil, äta bra och nyttigare samt promenera varje dag, då kommer kommentarerna. De är inte många, tack och lov, och de har olika karaktär. Det tar jag givetvis, men vissa av de så kallade goda råden har jag så svårt för.

Självklart förstår jag att de flesta menar väl. Många vet ju inte heller min resa jag gjort genom alla åren. Med bantningar, fastekurer, viktväktarna och två magsäcksoperationer. Om det är något jag vet så är det allt om kost och motion. Sedan att jag lider av övervikt och inte lyckats/klarat att någon gång hålla vikten - gör säkert att många tror sig veta att jag brister i kunskap. Men se är det något vi överviktiga är specialister på - så är det kost och motion.

Man kan ge goda råd på flera olika sätt. Man kan kommentera framgång på många olika sätt. Min gode vän Henrik, som själv gjort en fantastisk resa med omläggning av livsstil, kost och motion han kan det där. Han gläds med mina 7 centimeter som försvunnit från midjan och sa igår: Daisy, skitbra jobbat. Viktigt att du äter dig mätt och att du gör precis som du gör. Promenerar och äter på fasta tider. Kanon Daisy. Och många av mina vänner är verkligen peppande och det lägger sig som bomull kring hjärtat. Jag lovar.

Energimissbrukarna, de som klankar och ser tristess och tråkigheter istället kan jag vara utan. Livet är alldeles för kort för att hänga upp sig på sådant. Eller hur!

Förresten så hade jag mina boots med nitar på idag. Rätt häftigt med kärringen som promenerar runt på stan mellan möten i nitar. Tycker jag själv. Så det så.

Tack för att du läser min blogg och önskar en fin torsdagskväll