Jösses ja, nu har hon haft all tid i världen att spekulera. Det vill jag lova. Daisy alltså. Men faktum är att det är något jag gått och tänkte på ganska länge. Och det är de där enormt höga klackarna som prinsessorna och kronprinsessorna i Europa går omkring med. I ur och skur. Jag har på något sätt fastnat vid detta.

Om de nu vill vara förebilder för unga kvinnor, när de är ute och representerar sitt land och sitt ämbete i världen - varför i all sin dar måste de ha på sig skyhöga klackar då? Jag undrar - är det där självförtroendet sitter? Det kanske är så! Kanske är det till om med så att de behöver någon form av distans till folket? Jag vill dock ej tro det!

Nä kära prinsessor om det är i de skyhöga klackarna som ni får självförtroende och kan titta ner på "folket" då är det allt något som är fel. Jag ska berätta något. Anna Lindh, vår framlidne utrikesminister, och jag hade inte mycket gemensamt. Hon var en otroligt smart välutbildad och karismatisk person. Vi hade inte ens ideologin tillsammans. Men en sak hade vi gemensamt och det var våra centimeter över havet, 161 cm. Anna Lindh reste land och rike och runt och höll fantastiska tal. Alla lyssnade när Anna ställde sig i talarstolen. Eller när hon för den sakens skull minglade runt i FN, eller någon annanstans i världen. Hon behövde inte de där skyhöga klackarna för att människor skulle ta henne på allvar. Och det behöver inte de perfekta trådsmala prinsessorna heller. Flera av dem, för att inte säga många, är duktiga och pålästa. Och kan sin sak. Folk skulle med emfas lyssna på dem i alla fall. Och se dem.

Måttet rågades häromdagen när jag ser kronprinsessan Mary av Danmark som är ett strålande exempel på intelligens och karisma, ska möta det japanska tronföljarparet i Tokyo. Då styltar hon omkring i ett par highheals på cirka 10 cm och måste böja sig så pass långt ner för att pussa och krama sitt värdpar. Hade det inte varit på sin plats att verkligen tänka sig för. Att kanske "komma ner på jorden" och visa sin respekt. Nä inte ens då.
Så nu har jag fått säga det om det.

Och till nu någonting helt annat. Idag promenerade jag tidiga morgon och avslutade allt med en kaffa i solen. Ljuvligt skönt.
Åt sesamkyckling med svartkål och tomater. Nu ikväll har jag ätit två bitar choklad. Och njutit av det. Nu kör hon, Daisy.